Bra saker, och mindre bra

Strålande morgon, förutom att jag verkligen måste fysiskt misshandla min klockradio, knapparna är inte vad de varit.

Vi gick upp, jag stekte korv och ägg till picnic, och vi kom iväg nästan i rätt tid!

Vi åkte till Vallby i Västerås, och mötte upp med Annelie och Micke, plus Lucas och Clara.

Såg mycket roligt ut på parkeringen, då våra bilar är snudd på identiska. Stora svarta Merca-kombis med feta hjul.

Hur som helst, det var supertrevligt, och kanonväder!

Trevligt sällskap, bästa familjen, Maja var hur snäll som helst!

På Vallby har de för övrigt en helt monstruös stor grissugga, den ser mer som en jättestor stenbumling.

Nåja, det var iaf toppen!

Men sen...

Jag var tvungen att åka till Stockholm, dels för att lämna fickpengar till mamma, och dels för att lämna in min trasiga studiodator.

Eftersom min fru är av den underbara och snälla sorten erbjuder hon sig och Maja att följa med! Maja var väl inte jättepeppad först, men vi lovade film i bilen och Aladdin-låten på skiva.

Sagt och gjort, vi åkte, efter kissa-paus och datorhämtning hemma!

Väl framkomna till sumpan och Macoteket, dvs min numera före detta arbetsplats, vaknade Maja, men hon och Mamma Elin väntade i bilen medans jag gick in med datorn.

Royne jobbade i butiken. Stor kram! Grym snubbe, dessutom från Enköping! Bara en sån sak...

Kluge, "säljcoachen" var där och byggde om lite, han var inte fullt så hjärtlig, sa väl hej, och typ "vad sommrig du är" eller nåt.

Har aldrig gillat den snubben iaf, så det var ju ingen förlust.

Däremot, de andra gamla arbetskamraterna var hur sköna som helst!

Niko, Tony, Olof, Sofia, Åke, Mille å Cengiz, Osten å Hans! Dessa är människor värda att sakna!

Ledningen däremot.... hrm.....

Well, man blir ju inte jättepeppad av sitt före detta jobb.

Så, varför inte komma ner på jorden rejält?!?!

Så vi åkte till Flemmingsberg, Huddinge, där min mamma bor på ett demensboende.

Hon behövde fickpengar, och man kan av nån helt sjukt jävla idiotisk anledning inte föra över pengar till dom, utan måste åka dit och dega!

Och, eftersom jag bor betydligt närme än bror min, föll det på min lott att åka dit.

Min bror Martin bor för nytillkomna läsare i Örnsköldsvik, och jobbar på att bli norrlänning.

Väl på plats kommer en smula ångest, eftersom jag hatar att träffa mamma.

Inte så att jag inte gillar min mor, utan jag avskyr vad hennes sjukdom har gjort henne till.

Hon har Alzheimers, och har haft diagnosen sedan 2002, men första symptomen dök upp runt -89.

Precis när vi ska gå in på hennes avdelning står hon innanför dörren, och ler när hon ser mig.

Visst, hon kände igen mig, i ungefär en tredjedels sekund. Sen, hon år runt och mumlar, och fumlar, smal och grå och konstig.

En människa man växt upp med, som man älskar, finns lixom inte, det är bara ett grått skal.

Skitjobbigt, faktiskt.

Min sutiation, att pappa är död (-02 i MS och en dum hjärntumör) och mamma som lever, men inte finns med oss ändå, är ingen höjdare. Att sedan Elin har i princip samma grej, med död mamma (-96, cancer) och en pappa som inte är med iaf i vår familj gör det hela lite jobbigare.

Äldre generation att ta lärdom av? Pjuh....

Barnvakt?

Såklart, om man planerar in med nåt av Elins syskon i god tid!

Vi har iofs min farmor, en kruttant på 91 år, hon är hur grym som helst!

Men, hon är gammal och börjar bli risig. Jag är jätteglad att Maja har fått chansen att lära känna iaf henne!

Anyway, när man väl kommer ifrån Kullabo, som boendet heter så går luften lite ur en, eller mig det här fallet. Maja var hur gullig som helst där inne, och Elin är bäst i världen, och lyckas prata med mamma bättre än mig.

Och ungefär där kom huvudvärken.

På hemvägen svängde vi in på Bauhaus i barkarby och köpte lite spottar till trallen.

Väl hemma hann vi i princip komma in, och sen kom Niclas och Angelica och hälsade på!

Superttrevligt! De stannade ett par timmar dock, så middagen bliev extremt sen, och för mig efter att jag uppsökt lavatoriet och vomerat en smula, vilket nästan alltid hjälper mot migrän, som huvudvärken utvecklats till.

Nu då.... Maja som ver i sin säng, i en tuff farbe-pyamas.

Elin sover bredvid mig, och jag tittar på CSI och skriver av mig lite.

Klar!